Mycket slit hit och dit. Det är vad jag har att säga till mitt försvar över att jag inte skrivit något på väldigt länge.

Jag har gått i skolan precis som alla andra flitiga männiksor och mitt i allt har jag spelningar till höger och vänster. Men det tackar jag inte nej till.. "Pengar rullar in som det ska, det går bra nu... Kompis, det går bra nu.."

Apropå spelningar, en av dem var idag.

Elsa hämtade mig på sporthallen efter att Es07 hade haft benmassage. Hon och Emilia möttes av en slö och mör Bea. Emilia handlade på Prix medan vi hämtade gitarren. Efter det skjutsade Elsa hem Emilia och sen bar det iväg mot skogen.
-Skogen var ordet! Vi hamnade lite överallt och vi fick vända många gånger. Vi var vilse i skogen, utan mottaging på telefonen som i sin tur snart var utan batteri. Detta försvårade situationen detso mer. Tillslut gav vi upp vårt febrila letande och jag gick in till ett hus. Med nerverna i schack men på helspänn klev jag upp på trappan och såg till min lättnad en liten skylt med texten: "En främling är en vän du inte lärt känna än". Detta gav mig mod till att våga ringa på. En trevlig kvinna öppnade och jag förklarade läget. Vi hade följt fel skyltar hela tiden fick jag veta. Hon var snäll och erbjöd sig att låna ut sin fasta telefon. Jag kunde då ringa och tala om för den ansvarige för spelningen att vi var sen och befann oss vid Larsbogården. Vi fick en ordentlig vägbeskrivning och vi hittade ända fram.. Efter många om och men. Nu förstår jag innebörden av "bättre sent än aldrig".

Men fan så kul vi hade jag och Elsa där i den kolsvarta skogen bland granar och älgar. En upplevelse utan dess like!

I morgon blir det lite lättare att hitta till rätt ställe då vi ska spela på Karlslunds ålderdomshem. Då blir det svåra att hitta rätt våning och det återstår att se hur det går. Man vet aldrig med oss har jag nu fått lära mig.

By the way, jag har kommit fram till att när jag dör vill jag att "sommar på speed" med Tomas Andersson Wij ska spelas på min begravning. Ingen annan låt, bara den (och möjligtvis en psalm. Typ härlig är jorden). Jag dör nästan bara av att lyssna på den. Den är genialisk! Lyssna och förstå vad jag menar. Först bara sång och lite gitarr som sedan övergår till en hel stråkorkester med slagverk. Genialiskt!

Tomas Andersson Wij – Sommar på speed

Jag tror det här är sista natten, jag ser hur mörkret faller mot mig

I en värld som dimmar ner, i stad som tänder upp så långt man ser

En tjuv har varit här, en smutsig hand har gått igenom rummen

Jag hoppas du hann se det rena perfekta i mig

Det här är den sista

den sista sommarn på speed

Och jag ser hur mörkret faller

jag vet jag kommer ge mig utan strid

Jag är där nu, släpp mig fri

Det är sista sommarn på speed

Jag börjar bli frisk efter feber och snuva. Men nu är jag på banan igen.

Och NEJ, jag har inte haft svininfluensa. Man kan fortfarande få helt vanliga influensor också!

Idag har jag spelat på dop trots att jag både är hes och täppt. Folket verkade gillade det ändå och jag fick min betalning. Slutet gott allting gott!

     Nu ska jag återhämta mig till i morgon då jag ska sjunga med cantilena på den "efterlängtade" schalgerstjärnan. Jag jublar verkligen över att jag äntligen ska få sjunga schlager. Min dröm går i uppfyllelse!! Yeey! Eller inte...

Jag säger som Jocke Nyman sa efter Upp över mina öron på skolavslutningen. "Jag står inte för det här!" Men då kan jag ju istället öva på mina teater skills. Om jag lyckas övertyga publiken om att jag älskar att sjunga Tusen och en natt så är jag en duktig skådespelerska! Riktigt duktig!

Folk kanske hatar mig för mitt förra inlägg, inte vet jag. Men sån är jag. En hemsk människa om ni nu vill kalla mig det. Men, men.

Pappa tjatar så det är outhärdligt om det där dumma vaccinet. Jag har för tillfället slagit dövörat till och sitter nu här och lyssnar på Local Natives. Mycket bra! Lyssna på dem! :)

Jag beskrev just mina dagar väldigt bra för Caroline på msn. Jag sade: Jag överraskas inte av mitt liv. Det är så tråkigt för jag vet precis hus mina dagar ser ut. Jag går till skolan, går hem, äter, sover. Allt som händer utöver detta är ändå bara tråkigt och förutsägbart.. Snälla, gör något imuplsivt, spontant med mig. Någon!? Jag ber!

Jag bryr mig inte om den där jävla sprutan alla tjatar om! Det är så uppförstorat så att jag bara vill stänga in mig i en garderob till all hysteri är över! Jag bir så TRÖTT!

Jag kommer inte bli sjuk, punkt slut! Därför behöver inte jag sprutan heller. Den kan någon annan bättre behövande få. Se vad jag är omtänksam! Och eftersom att jag INTE kommer att bli sjuk kan jag inte smitta någon heller och de som kommer att bli sjuk kommer att vaccinera sig. Bra, då var det klart så sluta tjata på mig om att jag inte är omtäksam som inte tar detta jävla vaccin.

Jag är förresten dålig på att uppdatera bloggen men dagarna räcker inte till. När jag kommer hem är jag så trött att jag bara orkar ta mig till soffan och somna där. Sen är jag så pigg när alla andra vanliga människor går och lägger sig. Då stickar jag och läser istället till jag blir trött igen och så är jag fruktansvärt trött på morgonen ändå. Detta är inte bra.

Nu har jag levt två dagar som praktikant på folkhögskolan, musiklinjen. Det har gått bra. Har fått varit med på individuell sångövning, kör, orkesterrep, gehör och satslära. Har fått en liten uppfattning om hur det är att vara student här. Moa Ledenstam sa: "Antingen kan du gå här och ha ett jättehektiskt år fullproppat med lektioner eller så kan du gå här som om det vore ett sabatsår." och det ligger något i det hon säger. Det finns de som ger järnet i alla ämnen och väljer till fler ämnen på rasterna, samtidigt som det säkert finns de som struntar i vissa lektioner och bara går på de som upplevs roliga. Ingen här bryr sig. Inga betyg! Du lär för din egen skull, för ditt eget bästa för ingen tvingar dig. Jaja, det låter hur som hellst ganska bra.. Men frågan är om jag vill satsa på det här och frågan är om jag ens kommer att komma in om jag söker..

Finns inte en chans att kan komma in på jazzlinjen, inte tror jag heller att jag skulle klara av folk särskillt bra och då finns det bara sing-and-songwriter kvar vilket jag absolut inte skulle kunna komma in på med mina smöriga, klychiga låtar. :P

Jag kanske ska bli teckenspråkstolk ändå...

Hej, jag är en komplicerad människa! Jag förstår inte på mig själv ens..

Varför är inte jag normal? Varför tänker jag så mycket som jag gör? Varför frågar jag mig själv konstiga frågor?

Snart är lovet slut och jag ska påbörja min praktikvecka som kommer att äga rum på folkhögskolan, musiklinjen. Det är lite nervöst faktiskt.. Jag är inte van att vara på praktik och behöva vara social. Jag är trots allt väldigt tillbakadragen om jag inte måste något annat.

     På måndag väntar även min andra körlektion med driver. Är nervös inför det också. - Jag som alltid brukar skryta om att jag aldrig är nervös. Men jag är som sagt en konstig människa, jag blir nervös för de mest vardagliga sakerna i livet men skulle lätt kunna sjunga för ett fullsatt globen utan problem. Däremot skulle jag då dö efteråt när jag insett vad jag gjort.. Jaa, det är ett exempel på hur annorlunda jag är. Tro mig, det finns många fler.

Jag måste då säga att denna bild beskriver mig väldigt bra. Passar sjukt bra på mig helt enkelt....