Jag sitter på bussen. Jag läser ur min bok lånad från stadsbiblioteket i Umeå. Det är en gul pocketbok som heter ”blåst”. Jag läser länge om att bokens huvudpersoner är på resa. I Frankrike för att vara exakt. Det slår mig att vi har någonting gemensamt, jag och huvudpersonerna. Vi åker från en plats till en annan. Det finns en början och ett slut, en avgångstid och en ankomsttid. Jag läser vidare. Jag liksom slukas av boken och blir mer och mer entusiastisk i vad som sker. Jag rycks då och då tillbaka till verkligheten av att busschauffören säger små söta ”tack-och-hej”-hälsningar till de som kliver av: ”Ja, då vill jag tacka avstigande för den här gången och hoppas att vi ses ombord igen. Ta gärna en extra titt på stolsryggen och stolen bredvid er för att se om ni har glömt någonting, och sen vill jag önska er en god fortsättning på veckan.” Varje gång rycker jag till av ett öronbedövande fräsljud då chauffören slår på mikrofonen. Jag återgår till boken. Till en början lägger jag märke till ljuden runt omkring mig samtidigt som jag läser, ibland tittar jag också upp på folk som går förbi mig. Efter ett tag blir jag allt mer uppslukad igen och glömmer allt sådant runt om. Plötsligt möts jag av en doft, en doft som jag mycket väl känner igen. Någon direkt bakom mig brukar desinfektionsmedel för sina händer. Jag släpper boken helt med tankarna och istället ler jag för mig själv. Jag känner igen det här så väl. Jag, en buss, en bok, det är mörkt ute så jag måste ha busslampan tänd och en doft av desinfektionsmedel. Jag tänker direkt på alla de gånger jag åkt sträckan Söderhamn – Bollnäs sent på kvällen. Jag har precis haft barn-bugg-nybörjarkurs, avslutat den med att säga ”och ni har varit jätteduktiga idag. Bra jobbat! Nu finns det fika till er där ute.”, alla barn rusar ut ur salen och köar för saft och kaka, jag ler och ser snäll ut inför föräldrarna, kanske pratar med någon av dem för att de har frågor om deras barns utveckling eller kommande kurser, jag väntar kvar för det är en halvtimme innan bussen går. Jag har tidigare stressat till Söderhamn för jag har åkt direkt från skolan, jag har inte hunnit andas innan kursstart utan kastas in i rollen som danslärare och barnvakt, håller igång under kursens gång, ser ut som en fin förebild efter kursen och tvingas till sist springa till bussen för att jag aldrig kommer ihåg att det tar 5 minuter att gå och inte 2. Väl på bussen säger jag hej till busschauffören, håller upp mitt busskort framför kortläsaren, håller väskan förför mig för att det är så trångt i bussgången och sätter mig på en plats lite längre bak än mitten. Jag tar upp min MP3, en bok och desinfektionsmedel. För första gången på hela dagen kan jag ta det lugnt, det är mörkt ute så jag måste ha busslampan tänd för att se något av texten och jag känner doften utav rent efter att ha hållit i 10 olika barns händer, gånger tre. Jag är lugn, jag mår bra och jag ler för mig själv efter en händelserik dag.

Här sitter jag på en buss från Skellefteå på väg till Umeå, jag läser, är lugn efter att ha skyndat till bussen som stod inne och väntade när jag väl var framme på stationen. Med andan i halsen har jag satt mig på bussen och börjat läsa då jag plötsligt möts av en fläkt av handsprit som får mig att le, minnas och inse att nästan exakt det här har hänt förut, för kanske exakt två år sedan.

Jag kom hem sent igår och vaknade tidigt. Konstigt! Igår välkomnade jag Ebba till stan, hjälpte till att bära lite saker och flytta in. (Jag hade hennes nyckel, hehehe.) Var hemma runt halv tre på morgonen. Det är sent och att då vakna av sig själv halv tio är tidigt. Om du jämför det med mina senaste tre veckors sömncyklar så sov jag förvånansvärt kort i natt. Det blev dessutom en aktiv morgon med frukost, dusch, två tvättmaskiner (hittills) och en diskbänk full av disk blev diskad. För att hålla humöret uppe lyssnade jag på folkmusik. En fin spellista det där, tycker jag. (Folk) Efter att ha gjort allt detta vaknade de andra två och gjorde lunch istället för frukost. Nu osar det bacon i hela huset. Jag gömmer mig. Gömmer mig från stanken, inne på mitt rum, med ett vidöppetöppet fönster.

Nu är det slut för idag. Tack och adjö för idag. Tänk vad tiden gått fort, tänk vad mycket vi gjort men nu är det slut för idag.

Det kanske inte är slut för idag men i alla fall slut för i sommar. Snart. Tiden har gått fort men tänk också vad mycket vi gjort under den tiden som gått så fort. Det får inte falla i glömska nu när vi alldeles snart lämnar ledigheten bakom oss. Vare sig ledigheten handlar om en vecka, två veckor eller som för mig, närmare tre månader. När ledigheten är så lång är det lätt att glömma bort mycket av vad som hänt under tiden. Därför tänker jag göra en liten (läs fullständig) resumé av sommaren i kronologisk ordning.

Skolavslutning i Strömbäck. Jag, Vickie, David och Maria Hagfeldt gick ut på Pipes för att fira ledighet och examen. Jag åkte till Bollnäs. Studenten i Bollnäs. Studentfirande hos Charlotte. Jennys skolavslutning. Rännande för att träffa vänner här och där. Spelning på museet med Claes och Jocke. Jobbade på Café Ferlandina. Plockade blåbär med mamma och Sara Boström. Gjorde blåbärssylt. Midsommarafton i Tomterna. Blev sjuk, åt penicillin. Svaben, med bl.a Maja och Jonathan. Bingsjö, med bl.a Maja, Britta, Hanna, Jonathan och David. Sightseeing i Bollnäs med Jonathan. Jag och André hos Svante. Dansade i Nor. Spelning på Hällagården, Kilafors. Swing on the beach/Lindy hop på Karlslundsbadet. Besiktade bilen. Spelning på Café Ferlandina. Grillbuffé på Torön tillsammans med pappa, Jenny, Ann-Kristin, Jonas och Magnus. Badtunnekväll i Håkanbo hos Charlotte. Harry Potter Och Dödsrelikerna, Del 2 med Viktor. Åkte till Gävle tillsammans med Charlotte och Sara Boström. Mammas födelsedag. Sälja karlslundsmackor under Brännbollsyran tillsammans med Charlotte. Långnäsparken, Brännbollsyrans efterfest. Dansade i Hudiksvall, Högs loge. Plockade hjortron med Viktor, Maja och hennes föräldrar. Gjorde hjortronsylt. Grillnatta. Dansade i nor. Träffade vänner här och där. Hälsade på mina kusiner och farbror i Tomterna. Plockade hallon. (Mamma gjorde hallonsylt åt mig.) Slutligen, packade bilen full och åkte norrut tillsammans med Jenny som hoppade av i Sundsvall. Kom hem till en tom lägenhet i Umeå. Vickie kom hem. Jenny kom upp med bussen från Sundsvall och hälsade på. Gratisgympa i Vänortsparken. Flertal middagar hos Vickies mamma. Läst bok (Blåst av Erlend Loe). Mycket övande på gitarren. Gratis lindy hop på Gammlia. Utgång på tisdags-rex. Gratis lindy hop på Gammlia (igår). Dansade i Baggböle (igår).

Veckorna i Umeå har gått väldigt långsamt. Jag har varit här i nästan tre veckor nu. Det känns som att jag spenderat mer än en månad på ingenting. Men,
"Förväntar du dig allt, verkar mycket som ingenting.
Förväntar du dig inget, verkar lite som allt"
- Samuel Hazo
De orden ska jag leva efter hädanefter.

Nu peppar jag för skolstart!

Jag har spenderat eftermiddagen med att lyssna på P3. Det är definitivt min humor! Därför vill jag dela med mig av det här lilla roliga i vardagen och tillägnar ett blogginlägg till P3s Mammas Nya Kille som nu dessvärre har nåt sluttampen på sitt befinnande. Lyssna och le.

1. Hans Melange - Skadeskjutning

2. Katla - Cirkus Cirkör

3. Hajpojken - Bokmässan 2010

4. Jenny; En förvirrad tjej - Jenny tänder ett doftljus för alla shopoholics

5. (Den bästa av dem alla) Job Andersson om att forma handen som en liten pil 

Igår skrev jag att jag tvivlade på att det är någon fart på rörmokare men ack så fel jag hade. Idag ringde det på dörren och där står en man som läser från ett papper: "Problem med avloppslukt i badrummet..."

     Det gick undan!

Ni vet, man brukar säga att "imorgon" för en hantverkare kan lika gärna vara "imorgon, nästa år". Det tror jag gäller rörmokare också. Upp till bevis om det stämmer eller ej. Fick tag på Bostaden idag och de sa just att problemet med vårat avlopp var överskrivet på rörmokaren så nu är det hans ansvar. Jag frågade när denne rörmokare kan tänkas dyka upp men det visste han inte. "Inte den här veckan mest troligt." fick jag till svar. Kul! Vårat badrum luktar avlopp! BLÄ! Nu ska jag prova tejpa en plastpåse över golvbrunnen med hjälp av allas käraste vän, silvertejpen!
Senare idag tror jag att jag ska cykla till Gammlia och dansa Lindy hop. Hoppas att det kommer lite folk dit. Vore pinsamt att komma dit som glad amatör om det bara är några få där. I så fall får jag väl fake:a att jag är där för att titta på konst och gamla ting. Fake:a, det är jag bra på!

Alla som har gått på någon skola där Anders Ringård har varit rektor vet att "positiv grundinställning" är vad som gäller! Alltid samma ord som upprepades och alltid samma ord som ignorerades totalt av eleverna. Jag vet, jag gjorde det själv. Orkade väl inte sätta mig in vad orden betydde tillsammans så lättast var att istället kalla det för "strunt".

     Idag vet jag att det inte är så mycket "strunt" i de där orden. Kanske är det den här stunden som rektor Anders Ringård förutspådde skulle inträffa, om han tjatade tillräckligt mycket, om han hjärntvättade oss så pass att varje gång en utav dessa elever hör ordet positiv så hör denne elev Anders Ringårds ord eka i huvudet; "Positiv grundinställning!" Så är det i alla fall för mig. Jag kan inte undgå att lägga till ordet grundinställning efter ordet positiv. Det är som att dessa två ord hör ihop.

Så för att göra en gammal rektor stolt ska jag nu skriva en lista på saker, som jag under senare tid, funnit mig vara ganska bra på ändå.

- Jag är bra på att skriva budgeter. (Från att ha gjort en igår. Återstår att se om jag kan följa den...)

- Jag är bra på att uppskatta pris på frukt i affären. (Från att ha handlat på coop idag. Jag räknade ihop priset på alla varor jag placerade i min korg, därmed också uppskattade priser på frukt och grönt. Allt som allt skulle det enligt mina beräkningar kosta 360 kr, när det var dag att betala blev det 358 kr. Jag var nog en våg i mitt förra liv.)

- Jag är bra på att städa. (Från att ha skrubbat hela balkongen fri från mögelprickar, rensat golvbrunnen i duschen samt dammtorkat hela lägenheten.)

- Jag är bra på att hitta på och skriva klyschor. (Från att igår kväll ha skrivit en jätteklyschig och rolig textrad på engelska. Melodifestivalen nästa?)

- Jag är bra på att fynda i second-handbutiker. (Från alla gånger jag varit på Myrorna, Röda Korset, Erikshjälpen m.m.)

- Jag är bra på att hitta vad jag söker på Google. (Från alla gånger som jag faktiskt har hittat svar från Google på de mest underliga tänkbara frågor.)

- Jag är bra på att använda Google. (Från att använda det jämt.)

- Jag är bra på att ordbajsa. (Från att ha skrivit ett långt blogginlägg och från alla skolarbeten som skulle fylla ett visst antal sidor.)

Självklart finns det massor med saker som jag inte är bra på också men det är inte poängen med positiv grundinställning. Poängen är att uppförstora de saker som du är bra på, oavsett hur små och oviktiga de känns. Så, nu är det din tur. Gör en lista med saker som just Du är bra på. Gör en ny när du inser att det finns fler saker du är bra på. Dessa listor kan du ta et titt på då och då för att hålla humöret uppe.

Det påpekade jag, Viktor och Aleksandra när vi åkte hem från Håkanbo igår kväll. Hälsingland är bra trollskt nattetid. Förståeligt varför folket förr var så skrockfulla och trodde på så många sägner. Man skulle nog kunna kalla Hälsingland för skrockens landskap och skrockens fader för det är här den föddes och här den ännu lever kvar. Ja, nästan i alla fall. Jag tror väl inte att någon egentligen tror på dessa sägner fortfarande men det är ännu lätt att förstå varifrån de kommer. Till exempel när man ser kalldimman över en äng, en åker eller en myr är det lätt att tro att det en gång i tiden har dansat älvor i dimman som lockat ut folk på myren där de sedan gått ner sig. Det var säkert någon bildad person som trots allt var rätt osmart och gick ut på en blöt myr mitt i natten. Då sa folket i byn; "Det var älver som locka ut 'en på myren. Dom tröllbönd han vettu och dansa för han så han skulle gå ut dänne på myren då och gå ner sä!" bara för att han var en bildad person som absolut inte kunde göra några misstag.

Nu lämnar jag sägnernas landskap för en stad 5-6 timmar norrut. Umeå, här kommer jag!