Först vill jag tacka tidigare generationers kvinnor som har kämpat, vilket gör att jag nu idag kan ånjuta rösträtten. Jag vill också tacka dessa kvinnor för att jag tillsammans med alla andra tjejer och damer kan och får jobba med vad vi vill. Tack Belinda Olsson för Fittstim – min kamp. Tack Ebba Witt-Brattström för att du reder ut och upplyser om vad feminism i grund och botten är. Tack Gudrun Schyman för att du är så diplomatisk och sansad i en så ofta annars hetsk debatt. Nästintill hatisk. Tack Isabelle Ståhl för att du påpekar just det, upplyser om det som vi ofta möter, den hatiska stämningen som infekterar debatten. Tack folk som säger "Jag är feminist!"

     Låt oss ta tillbaka begreppet till vad det en gång var. Låt oss kunna diskutera "hen" om vi vill. Och låt oss förstå att allt hänger ihop även om inte ett helt samhälle hänger på ett futtigt litet ord. Var nu sansade som Gudrun Schyman och lyssna till Ebba Witt-Brattström: "män, var lite solidariska." Det i kombination med att vi kvinnor tar tillbaka den forna kvinnokampen som innebar att vi idag faktiskt kan leva drägligt, bra, ja nästan helt perfekt. Men än är vi inte där, du ska inte tro det blir sommar ifall inte nån sätter fart.