Jag ska alltid se mig över axeln,
inte prata med främmande män om natten, jag lovar.
Jag ska aldrig glömma det ni alla har sagt, jag ska alltid vara på min vakt.
Så tack mamma, pappa, fröken och rektorn, tack syster och bror
listan kan göras väldigt lång och rädslan jag känner är stor.
Jag vet inte varför jag blir lack men någonting innuti mig att jag är fucked.
Här finns inte någon plats och i mitt huvud är det svart som i en god damn natt.
Det känns som att vi lever i en spegelbild där allt är tvärtemot än vad det borde vara, är vi blind?
Jag läste att en av en av tre kvinnor kommer bli våldtagen, misshandlad eller brutalt slagen under en hel livstid.
Det utgör en miljard kvinnor omkring oss.
Lyssna, lagen gör det möjligt att vålda, också samhället och hur vi uppfostrar våra barn,

sättet som vi ser på kvinnor, på kvinnor och män, släpp in mig för jag ser att du har dörren på glänt.
Vi borde öppna våra sinnen och försöka ge det här tid,
för det kommer aldrig någonsin gå om vi inte går emot strid.
Jag har blivit galen, lämnad och tagen, ensam, nersmutsad, avklädd helt naken.
Vart ska det ta mig fram när jag i 26 års ålder aldrig trivs i någons famn?
Hårt mot hårt, jag sätter min hand mot din hand och lovar mig själv att jag aldrig mer ska vara rädd för en man. Fatta!

Så sant som det är sagt, framförallt de ord som jag har markerat. Det handlar om en attityd, en inställning mot kvinnor som generell grupp. Världens största minoritet. Hur uppfostrar du dina barn? Hur uppfostrar vi våra pojkar? De föds och växer upp i ett samhälle där kvinnoförtryck är vardag och norm. Där lagen gör det möjligt att fortsätta detta mönster. Och så blir ekorrhjulet försatt i rullning. Den dag vi tar oss ur det är den dag som vi alla fattar, det går inte att fortsätta såhär. Vi kan inte leva så här i en värld som annars så ofta skryter och skräpper och braverar med moderniteter och utveckling. När utvecklades sist patriarkatet? Det uppkom innan Jesus tid och finns kvar än idag, vi går med på maktstrukturer dagligen utan att ens reagera. Vi reagerar inte förrän olyckan redan är skedd. Inte förrän vi ser det svart på vitt i form av våldtäktsstatistik och nyhetsartiklar. FATTA borde inte behöva existera. Debatten mellan "vanligt folks rättsuppfattning och lagen tolkad av juridikens främsta hjärnor" (http://www.expressen.se/gt/kronikorer/jimmy-fredriksson/fredriksson-skams-for-att-vara-svensk/) borde inte heller existera i en modern värld. Jimmy Fredriksson skäms över att vara svensk, men jag skämms över hela mänskligheten. För det är inte bara i Sverige som det här är ett problem. Det finns många, många välutvecklade länder, såkallade I-länder, där patriarkatism är accepterat och våldtäkter förekommer som maktspel. Eller bara som norm, för kvinnor är ju inte värd mer än katten ungefär. Jag skäms över Sverige för att vi skryter om vårt välutvecklade I-land. Jag skäms över mänskligheten för att vi än idag värderar människor. Jag skäms över föräldrarna till barnen som våldtar, för någonstans gick det fel. Allvarligt fel.