Nu vet jag vad lycka är! Lycka är när man finner ett stort, perfekt moget hjortron. Jag, Viktor, Maja och Majas föräldrar har varit ute på hjortron jakt. Skogens guld har bländat oss idag för vi fann en guldgruva utan dess like. 2 kg hjortron kom jag hem med och nu kokar jag sylt för fulla burkar. Viktor fick säkert 3 kg med sig och Majas familj har nog hjortron så att det räcker till nästa hjortronår som inträffar om 7 år igen.

Vi började vid en myr och trotsade regnet. Ingen större vinst, bara lite blötare än tidigare. Vi åkte vidare till ett stort myrområde och delade upp oss. Majas föräldrar till myrområdet på ena sidan vägen och vi andra till området på andra sidan. Vi gick en bra stund utan att hitta ett enda bär. Lite besvikna frågade vi varandra vad vi skulle göra. Vi bestämde att vi skulle gå lite längre bort och leta lite till. Om vi inte hittade några hjortron fick vi väl plocka blåbär då.

En stund senare samtalar vi igen. "Va fan, var är hjortronen?" Vi ser oss omkring och maja frågar "Det där gula där borta då? Är det någon blomma av något slag det eller?" Vi gick närmare och får se en tuva knökfull av guldgula bär. "Oj, vad mycket..." börjar vi säga och tittar sedan upp och framför oss och skådar ett enormt område fullt av hjortron.

     Resten av dagen spenderade vi där för att sedan återvända till bilden med sammanlagt 7 liter hjortron. Majas föräldrar hade med sig minst lika mycket.

Så nu ska här ätas hjortronsylt till dess att jag gråter guldgula tårar.