Det påpekade jag, Viktor och Aleksandra när vi åkte hem från Håkanbo igår kväll. Hälsingland är bra trollskt nattetid. Förståeligt varför folket förr var så skrockfulla och trodde på så många sägner. Man skulle nog kunna kalla Hälsingland för skrockens landskap och skrockens fader för det är här den föddes och här den ännu lever kvar. Ja, nästan i alla fall. Jag tror väl inte att någon egentligen tror på dessa sägner fortfarande men det är ännu lätt att förstå varifrån de kommer. Till exempel när man ser kalldimman över en äng, en åker eller en myr är det lätt att tro att det en gång i tiden har dansat älvor i dimman som lockat ut folk på myren där de sedan gått ner sig. Det var säkert någon bildad person som trots allt var rätt osmart och gick ut på en blöt myr mitt i natten. Då sa folket i byn; "Det var älver som locka ut 'en på myren. Dom tröllbönd han vettu och dansa för han så han skulle gå ut dänne på myren då och gå ner sä!" bara för att han var en bildad person som absolut inte kunde göra några misstag.

Nu lämnar jag sägnernas landskap för en stad 5-6 timmar norrut. Umeå, här kommer jag!