När jag ändå bläddrar bland bilder hit och dit fann jag en bild som gjorde mig lite sentimental. Hör och häpna, denna gång handlar det inte om Es07. Inte heller om någon annan vän. Denna gång handlar det om en mycket yngre person, - Lilla trollet Linnéa, min syster, eller som hon kallar oss, busbästisar.

     Jag hann inte säga hej då till henne innan jag flyttade. Hon åkte till sin farmor och innan dess hämtade några vänner till familjen henne, för att leka med deras jämnåriga dotter. Då tänkte jag inte alls på att vi inte skulle ses igen förrän i September. Det närmsta "Hej då" jag kom var att skriva ett brev och lägga det på hennes säng, så att hon skulle se det när hon kom hem från hennes farmor. Hon har nog sett det nu.

Innan jag åkte sade hon att hon skulle göra ett halsband i veckan och skicka upp till mig i Umeå. Om så är fallet kommer jag snart ha ett studentrum på 10 m2 fyllt av pärlhalsband. Det vore kanske att överdriva då jag hur som skulle vara måttligt tacksam för 1 sådant.

Hur som helst så är det här bilden som väckte denna sentimentalitet.

Det lilla tandlösa trollet

Jag tittar återigen på bilder från studenten, den glada dagen. Jag kan inte låta bli. Jag blir så varm av att se allas glada och fria blickar. Om jag får säga det själv så har jag faktiskt lyckats med att fånga känslan från denna stund, studenten. De väcker inte bara minnen utan jag känner också med dem när jag bläddrar bland bilderna från 2010. Jag känner den glada, fria och smått hysteriskt lyckliga stunden bara av att titta på en bild. Det är kul! Kanske är det också därför som jag återupprepade gånger öppnar mappen för att bläddra igenom bilderna än en gång. Varje gång får jag en ny favorit och nu fick jag denna.