Jag trodde att det skulle bli en innehållslös helg men om man bor i ett hus fullt med musikalare blir det ingen lugn stund! Jag älskar det!

     Efter att Sofia och Cecilia flyttade in här i fredags har det sedan bara droppat in fler. Inte bara i detta hus utan även i de andra här på skolan också. Det är verkligen jättekul! I mitt hus, Kalksten, är vi nu 6 st där jag är den enda "outsidern" som inte går musikalakademien. Hur som hellst så är det nu jätteroliga dagar. Igår under dagen kom tre nya. En tjej och två killar. Anja, Pontus och Jonathan. Det första Jonathan lade märke till var min gitarr. Han frågade om jag spelade och jag svarade ja. Tre sekunder senare hade han dragit fram sin fiol och flöjt och plötsligt blev vårt uppehållsrum en öppen scen med improvisation. Jag spelade någon jag kunde och han spelade till. Sofia och Cecilia hakde snabbt på med sång och nu var uppställningen: 3-stämmig sång, fiol, flöjt och gitarr. Haha, det var så kul att bara spela sådär spontant rakt upp och ner. Vad jag tror och känner på mig så var det där inte den sista gången något sådant hände i detta hus.

     Fan vilket kul gäng det blev här till slut. Ett tag var jag rädd att förbli ensam i detta läskiga hus. Nu bryr jag mig inte ens om ljuden då jag kan intala mig själv att det var någon av de andra. Så nu är det vi 6 inklusive alla spöken som bor i kalksten. Jag tror det är 4 rum som ännu är lediga men vem det än blir som flyttar in där kan det inte bli sämre. Vi är ett bra gäng som kommer mycket bra överrens.

På kvällen begav vi oss in till Umeå för att gå ut någonstans. Ta en öl, bara chilla och lära känna varandra. Det blev jättetrevligt. För min del blev det kaffe i "glaset" då jag var chaufför denna kväll men hur som hellst så blev det en jättetrevlig och rolig kväll. Det är väldigt öppna människor och jag tror att Strömbäck-tiden kommer bli kanon. Som det ser ut nu i alla fall och det borde inte vara några problem!

Jaa! "Äntligen" utbrast jag när jag öppnade dörren till mitt rum nu i eftermiddags och upptäckte att det var folk här. Jag sprang nästan fram för att hälsa. Jag har ett tag varit rädd för att bli en ensamvarg efter den här veckan. Ingen att prata med, endast datorn till sällskap. Men nu har det flyttat in två tjejer här. En precis bredvid mig som jag delar toalett med. De båda ska gå musikalakademien. Den ena från Märsta och den andra från Linköping. Två trevliga tjejer.

     Senare idag dyker också Erik och Henrik upp. Jag vet inte om de ska bo här i samma hus som jag men de kommer i alla fall till Strömbäck. Det blir jättebra!

______________________________

Nu vet jag mer. Erik och Henrik bor inte i samma hus som mig men det spelar inte så stor roll. Jag kan ju springa lite som jag vill i alla fall.
     Jag vet fortfarande inte vad jag ska göra i helgen... Tråkigt!

Jag har börjat engagera mig mer i allt runt omkring valet nu i september. Jag har en åsikt som jag håller starkt på men samtidigt är jag ganska öppen för andra förslag, så länge det är bra förslag.

     Jag gjorde ett test på STVs hemsida. http://svt.se/val Det var faktiskt ett väldigt bra sådant. Jag har provat många olika men förstår inte riktigt alla gånger vad resultatet grudas på då jag inte alls håller med om förslaget på vilket parti just jag ska rösta på. SVTs test var dock inte som alla andra. Jag fick tala om från början vilket parti jag redan håller med och jag skulle välja tre stycken. På så vis kunde jag välja de partier jag överväger mellan och sedan se vilket av dem som stämmer in bäst med vad jag tycker är viktigast. Prova du också och se. Jag blev mest miljöpartiet, därefter socialdemokraterna (??) och sist folkpartiet. Jag håller med miljöpartiet inom de flesta, jag kan inte säga alla, frågor. Folkpartiet har en ganska bra syn på skolan men tyvärr inte mer än så. Socialdemokraterna är ofta allt för mycket vänster för mitt tycke. Det tråkiga är att om jag röstar på miljöpartiet så får jag resten av vänsterpacket på köpet. Det är lite synd då jag faktiskt röstar på ett enskilt parti och inte tre. De är ju trots allt ganska olika inom sina huvudfrågor. V är galet mycket för jämnstäldhet (vilket jag avskyr), S tjatar ständigt om de sjuka och A-kassan (vilket jag inte har en så stark kämparglöd för) och sen MP som jag troligtvis kommer att rösta på trots att jag varken gillar S eller V. Min fråga är bara, varför kan inte partierna vara ensamma och stå för sin sak och inte bilda pakter? För nu, i dagens läge, finns det i princip bara två partier att rösta på. Höger eller vänster.

Förresten så har jag redan fått en liten arbetsskada, eller ska jag kanske säga studieskada. Jag tecknar för mig själv det jag tänker. Haha!

     Jag kan berätta lite kort om vad som hänt idag.

     Vi hade Tsp på morgonen med Stefan då vi fick se lite om honom. Han pratade om sig själv och sedan fick vi intervjua varandra i små grupper. Efter det, svenska då vi tragglade ordspråk hela lektionen. Vi gjorde en tävling med liknande memory-kort, vilket det stod ordspråk på och vi skulle förklara ordspråkets innebörd. Den som kunde flest vann. Jag och Viktoria förlorade. Blä!

     Efter denna förmiddag åkte vi in till Umeå för att fika med tvåorna och utöver det få öva på vårt teckenspråk. Tvåorna fick endast teckna och tanken var väl att vi också skulle göra det men lite fick vi fuska med att bokstavera. Viska svaret till den som inte förstod men det gick för det mesta bra. Jag förstår inte riktigt alla gånger (det gör nog ingen av oss än) men tvåorna säger ständigt "vid jul kommer ni vara förundrade över hur mycket ni kan." Jag får väl ha tålamod som vår döva lärare Lena sa till mig upprepade gånger idag under fikastunden i Umeå. Jag är kanske en ganska otålig person ändå, fast jag alltid trott motsatsen...

Jag skulle vilja tillägna ett blogginlägg till (enligt mig) den bästa fotografen inom fotokonstens historia. Visseligen har jag inte sett alla heller men av dem jag sett är Robert Doisneau, Paris 1912, den bästa. Så i brist på annat att skriva om gör jag det här. Ett inlägg tillägnat denna genuina, genialiska fotokonstnär.

Jag gillar att gå omkring här. Det finns så mycket nytt att se. Jag har dock hittat ett favoritställe. Kont, vilket är ett naturreservat här i Strömbäck. Jag har (för den som kollat min facebook) lagt upp bilder tidigare men då från dagsljus. Här är två bilder från en nattlig promenad i Strömbäck.

Jag gillar mystiken här i skogen. Det känns litegrann som Hälsingland ändå. Fast nu har jag två mil in till staden. Det gör mig inget för jag kan i alla fall inte köra där (och att hitta ska vi inte ens tala om).

Idag fick vår klass på fem tjejer manlig förstärkning. Så nu är vi fem tjejer och en kille i klassen. Vi är ju jämnt antall i alla fall men fortfarande väldigt få. Skolan gör allt för att hitta fler elever till vår klass. Kanske, kankse dyker det upp en tjej till. Men vi vet inte än.

     I morgon står det Tsp, Svenska och Tsp på schemat. (Tsp = Teckenspråk.) Våra dagar är verkligen inte allt för jobbiga nu första veckan. Idag hade vi bara dövhistoria och drama och på torsdag har vi två lektioner på morgonen och efter lunch ska vi in till stan och umgås med 2:orna. Chill! På fredag är det bara Tsp på schemat och sen får vi se vad som händer i helgen.

Ni ska bara veta vad som hände mig tidigare. Jag skulle ju som sagt leta mig till ett ICA inne i Umeå. Jag hittade ett ICA nära, svindyrt men ändå, jag måste ju ha mat! Inhandlade vetemjöl, ägg, mjölk, knäckebröd, müsli och lite mer tomatsås. Det lever jag ett tag till på.

     Hur som helst, när jag skulle ta mig ut ur Umeå hände det förskräckliga. Jag gillar som sagt inte att köra i Umeå (det har ni säkert förstått vid det här laget). Jag hittar inte någonstans så samtidigt som jag ska lokalisera vägen ska jag ha koll på alla jävla regler och all annan trafik + oskyddade trafikanter. Jag hade solen i ögonen så jag trevade efter mina solglasögon samtidigt som jag kör och letar rätt väg. Kanske inte det bästa att göra när jag kom till en korsning med stoppljus. Jag ska rakt fram. Det är grönt men slår om till gult innan jag hunnit bromsa. Det blir rött och bredvid mig står polisen. Jag panikbromsar men kommer för långt ut i korsning för att stå still där jag står, såå, jag backar! Sen ser jag att det är en huvudled, vilket man inte får backa på. Tre sekunder senare slår polisen på sirenerna och gör en u-sväng. Mitt hjärta börjar slå i dubbel takt och jag tänker: "Neeeej, är det mig de vänder för att nu följa efter och sedan ta körkortet från mig så dör jag!!!!" Tankarna hann fara iväg väldigt långt och jag slängde oroligt upp blicken till backspegeln varannan sekund för att se om polisen kom tillbaka mot mig.

     Jag sitter nu hemma och är ännu lugn. De följde inte efter mig! Jag kan säga er det, jag kommer i alla fall alltid ha koll på stoppljusen nu framöver. Man lär sig av misstagen! Synd bara att detta misstag höll på att döda mig genom en smärre hjärtattack!

.... Men jag lever. Tror jag?!

Nu har skolan börjat för min del. Första dagen var idag och den började lite försiktigt. Inget dramatiskt alls. Vi pratade, fick se skolan, fikade och träffade några lärare. En hel skoldag gjord på två timmar. Så det blev en riktig mjukstart.

     Vi är fem stycken i vår klass. Kanske kommer det en ytterligare i morgon. De återstår att se.

     Jag är fortfarande ensam i hela huset. Det känns lite tråkigt. Ensamt liksom. Jag är ju inte alls van att vara ensam så här länge. Men jag har börjat misstänka nu att de två klasser (musikal- och allmänna lilnjen) som börjar nästa vecka kommer att flytta in här med mig. Ingen från min klass i alla fall och ingen annan från tsp-/dbtolkutbildningen heller. Men hur som blir det säkert bra. Det är också lite läskigt att vara ensam i ett så stort hus som det här. Det knakar lite då och då, vilket gör mig lite skrajsen.

Nu ska jag försöka hitta till ett ICA någonstans inne i Umeå (då Strömbäck ligger 2 mil ute i skogen). I Umeå hittar jag ingenstans så vi får se hur det här går. Eniro.se är min bästa vän just nu men även kartorna i bilen är bra att ha då vilsna Bea ska försöka hitta rätt. Om någon i Umeå ser en blå bil irra omkring där körförbud råder är det säkert jag. Gågator hit, motortrafik förbjuden dit. Det gör mig förvirrad och lite smått galen. Nu måste jag åka innan det blir försent. Berättar mer en annan dag...

(Psst! Ingen vargkvinna har synts till!)